Slamspridning på åkermark
Publicerad den 20 december 2008
Efter 27 års studier i två fältförsök i Skåne kan följande slutsatser dras:
- Slammens innehåll av metaller har minskat mycket från projektets start, i genomsnitt med 70 %.
- Tillförsel av slam ger ca 7 % i skördeökning i jämförelse med helt ogödslat.
- Skördeökningen är ca 4 % utöver ren växtnäringseffekt.
- I 2008 års prisnivå motsvarar skördeökningen 400-900 kr/ha. Detta kan också uttryckas som att 1 ton slam-TS har ett värde på 400-900 kr för lantbrukaren.
- pH i marken har inte påverkats av slamtillförsel.
- Tillförsel av 4 ton slam-TS vart 4:e år har höjt P-AL med 5-12 ehneter.
- P-HCI-värdena har ökat med 10-20 enheter vid slamtillförsel.
- Halten koppar i jorden har ökat signifikant på båda försöksplatserna.
- Kvicksilver har signifikant ökat i alla slamled på Igelösa.
- Tendens till ökning i jorden finns för zink, magnesium, kalcium och mullhalt vid slamtillförsel.
- Kväve ökar i jordprofilen vid slamtillförsel.
- Övriga växtnäringsämnen och metaller i jorden har inte påverkats av slamtillförsel.
- Halten i skördade växtdelar har inte ökat för någon av de metaller som analyserats.
Slammets vara eller icke vara på vår åkermark är ständigt utsatt för debatt. Så var det redan på sjuttiotalet och så är det än idag. En grupp förutseende personer på bl.a. SYSAV, Hushållningssällskapet Malmöhus, SSK och LRF insåg att frågan borde belysas med forskning i verkligheten, dvs. genom fältförsök...
Utdrag ur rapporten "Slamspridning på åkermark - Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier" av Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus.
Läs mer här
Slamspridning på åkermark- ett hållbart kretslopp (pdf)
